lördag 21 juni 2014

Ana lys

Jag borde sova. Men istället fastnade jag i årskrönikan av mitt liv. Livskrönikan kanske man ska säga. Skriva.

Började gå igenom en faslig mängd blogginlägg. Kan inte låta bli att känna mig lite stolt. Jag gillar mig själv och mina rättså modiga utlåtanden emellanåt. Det är något jag är stolt över det där. Att jag vågar till exempel skälla ut puckade mansgrisar på stan som inte kan bete sig som folk. Eller att jag inte tar vad för skit som helst. Eller att jag har åsikter om det mesta som jag inte räds att dela med mig av.

Jag kan verka hård tycker vissa och somliga men i själva verket är jag ganska mjuk. Om man intresserar sig för att veta mer förstås. Och vill man inte veta mer så går det lika bra. Jag har inget  behov av att visa upp mina finaste sidor för folk hur som helst. Jag plöjer nog bara på. Högt och lågt. Tänker inte så mycket på om folk tycker om mig eller ej. Det är upp till var och en att välja om de vill gilla mig eller ej. Jag känner nog egentligen inte något större behov av att vara omtyckt när jag tänker efter. Man kanske rentav ska göra sig förtjänt av att få ta del av den snälla Petronella?! Äh, inte vet jag. 

Jag bara är och sen blir det som det blir. Folk bryr sig alldeles för mycket om att lägga manken till och vissa upp sig från sin bästa sida. Ha det finaste och mest välstädade hemmet, nyklippt mossfritt gräs alla dagar på året, välkammat hår och rena, väluppfostrade barn. Gud bevare den som har lite skit under mattan , dammtussar i öronen o skelett i garderoben! Och se upp för att vara fel och tycka för högt, för mycket eller för ofta! ÄÄÄÄÄHHHH, säger jag! Slappna bara av! Ett väldigt tänkvärt ordspråk som jag har läst är detta:
"För att undvika kritik - säg ingenting, gör ingenting, var ingenting"

Jag undviker inte kritik. Jag välkomnar den. I synnerhet om den är konstruktiv och kan leda till att jag själv utvecklas som människa.

Min morfar brukade säga;
" ful kan man va! 
- men inte dum! "

Det brukar jag också tänka på ibland. Trots (eller kanske med tanke på) mitt ibland inte så milda sätt, vill aldrig vara dum. Varken dum som i korkad eller dum som i elak. Att vara bufflig, rätt fram, envis eller att ha starka åsikter behöver inte betyda att man är elak. Därför kan ibland en liten pausknapp eller redigering vara nödvändig före publicering av nytt material. Och ibland får man redigera i efterhand om något har publicerats utan censur och stavningskontroller. 

Och så till poängen -> Alla har vi bra och dåliga sidor. Det svåra är att först känna till sina egna, sen ständigt utveckla dem - och till sist lära känna sina medmänniskors.

Klart slut!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tidigare inlägg